En grupp ungdomar som går bredvid varandra.

Kunskap om barn och unga

Ungdomsenkäten LUPP visar hur unga i Gävleborg upplever sin hälsa, trygghet, fritid och framtid. Resultaten används som underlag för att förbättra ungas livsvillkor i länet.

Hösten 2025 deltog cirka 3 700 unga i undersökningen. Den genomfördes bland elever i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 i sju kommuner, samt bland ett urval unga vuxna i åldern 19–25 år.

Undersökningen görs vart tredje år sedan 2010. Det gör det möjligt att följa hur ungas situation och åsikter förändras över tid.

De flesta unga i Gävleborg uppger att de är nöjda med livet och ser positivt på sin framtid. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan olika grupper, till exempel när det gäller självskattad hälsa, trygghet och fritid.

Kön, ekonomi och hälsa påverkar hur unga upplever sin vardag. 20–24 procent av de unga i länet uppger att de inte haft råd att delta i aktiviteter eller köpa sådant som jämnåriga har. De rapporterar oftare lägre framtidstro, är mindre nöjda med sin fritid och upplever fler otrygga situationer.

Även unga som uppger att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning rapporterar oftare sämre resultat när det gäller till exempel trygghet och nöjdhet med livet och fritiden.

Ta del av hela resultatet

På den här sidan presenteras ett urval av resultaten från undersökningen. Du kan ta del av mer detaljerade resultat, se tidsserier och göra jämförelser mellan kommuner här:

Resultat från LUPP 2025 (Excel)

För att resultatfilen och dess funktioner ska fungera optimalt kan du ladda ner dokumentet till din dator och öppna det därifrån.

En broschyr med en massa olika saker på.

Klicka här för att se affischen i större format (pdf)

Många unga uppger att de mår bra. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan olika grupper.

Fler tjejer än killar uppger att de har återkommande besvär som stress, huvudvärk, magont och nedstämdhet. I gymnasiets årskurs 2 uppger 63 procent av tjejerna att de känner sig stressade flera gånger i veckan eller varje dag. Motsvarande andel bland killar är 26 procent.

Skillnaderna syns också i hur unga själva skattar sin hälsa. I årskurs 8 uppger 85 procent av killarna att deras hälsa är bra eller mycket bra, jämfört med 52 procent av tjejerna. På gymnasiet är motsvarande andelar 75 procent för killar och 57 procent för tjejer. Bland unga vuxna är skillnaden mindre.

Ekonomin spelar också roll. Unga som uppger att de inte haft råd att delta i aktiviteter eller köpa sådant som andra har, skattar i genomsnitt sin hälsa sämre.

Andelen som är fysiskt aktiva minskar med åldern. I årskurs 8 uppger 70 procent att de rör sig så att de blir andfådda eller svettas flera gånger i veckan. I gymnasiet är andelen 51 procent och bland unga vuxna 42 procent.

De flesta unga uppger att de är nöjda med sin fritid. Samtidigt minskar nöjdheten med åldern och det finns skillnader mellan kommunerna.

I årskurs 8 uppger 74 procent att det finns mycket att göra på fritiden. På gymnasiet är andelen 64 procent och bland unga vuxna 56 procent. Killar uppger oftare än tjejer att de är nöjda med utbudet av aktiviteter.

Samtidigt uppger ungefär fyra av tio unga att det saknas fritidsaktiviteter i deras hemkommun. Skillnaderna mellan kommunerna visar att ungas möjligheter till en aktiv fritid påverkas av var de bor.

Mellan 32 och 58 procent av ungdomarna är medlemmar i en förening. Andelen är högre bland yngre och minskar med åldern. Bland unga vuxna som är medlemmar är 80 procent också aktiva i föreningens aktiviteter.

De flesta unga uppger att de känner sig trygga hemma, i skolan och på väg till skolan. I årskurs 8 uppger 84 procent att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan. Färre känner sig trygga på stan eller i centrum. Den upplevda otryggheten är högre bland tjejer än bland killar.

En del unga uppger också att de har varit med om otrygga händelser. I årskurs 8 svarar 31 procent att de under de senaste sex månaderna har utsatts för till exempel hot, stöld, sexuella trakasserier eller misshandel.

Cirka tre procent uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier. Något fler tjejer än killar uppger detta. Samtidigt uppger något fler killar i de yngre åldrarna att någon har spridit bilder på dem utan deras samtycke.

Intresset för samhällsfrågor och politik ökar med åldern, men har minskat något de senaste åren. I årskurs 8 uppger 23 procent att de är intresserade av samhällsfrågor. Motsvarande andel är 42 procent i gymnasiets årskurs 2 och 60 procent bland unga vuxna.

I årskurs 8 är 25 procent intresserade av politik, jämfört med 38 procent i gymnasiets årskurs 2 och 42 procent bland unga vuxna.

Viljan att påverka i kommunen ökar med åldern. Samtidigt upplever få unga att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Färre än två av tio i alla åldersgrupper uppger att möjligheterna är stora eller mycket stora.

När det gäller förtroende för vuxna uppger 71 procent i årskurs 8 och 69 procent i gymnasiet att de har stort förtroende.
Generellt uppger killar oftare än tjejer att de känner sig delaktiga och intresserade av samhällsfrågor. Tjejer uppger oftare att deras röst inte spelar någon roll.

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar uppger också lägre inflytande, vilket visar att delaktighet hänger nära ihop med jämlikhet.

De flesta unga uppger att de ser positivt på sin egen framtid. 71 procent av tjejerna i gymnasiet uppger att det tror de kommer läsa vidare efter gymnasiet, för killarna är antalet 53 procent.

Samtidigt uppger många att de tror att de kommer att flytta från sin hemkommun inom de närmst 5 åren. Bland gymnasieeleverna gäller det 74 procent. I årskurs 8 och bland unga vuxna är andelen omkring 40 procent.

När det gäller arbete uppger 18 procent av eleverna i årskurs 8 att de har haft ett sommarjobb. Bland gymnasieeleverna är andelen 56 procent.

Intresset för att starta eget företag är relativt högt, men skiljer sig mellan grupper. I alla åldrar uppger en större andel killar än tjejer att de kan tänka sig att bli företagare.

Fakta: LUPP

LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Undersökningen följer ungas livssituation, till exempel skola, fritid, hälsa och framtid. År 2025 deltog cirka 3 700 unga i Gävleborg. De som svarade var elever i årskurs 8, gymnasiets årskurs 2 och ett urval unga vuxna (19–25 år).

Kontakt

Johanna Alfredsson, Utredare samhällsmedicin,
johanna.alfredsson@regiongavleborg.se, 070-652 19 88.

Frida Stoltz, strateg folkhälsa och hållbarhet,
frida.stoltz@regiongavleborg.se, 026-53 10 12.

Mer information

Läs mer om LUPP på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats.